Så här skyddar varmförzinkning

Zinkens korrosionsskyddande effekt

Att zink har en förmåga att verka som korrosionsskydd för järn och stål har varit väl känt i flera århundraden. Järn korroderar ungefär 200 gånger snabbare än zink. Vid förzinkning används zinket som offermetall eftersom zinkskiktet skyddar stål i ett galvaniskt element.

I Sverige har zink en korrosionshastighet på mellan 0,5 och 4 mikrometer per år. Detta innebär att en zinkbeläggning på 100 mikrometer har en livslängd på 50 år vid 2 mikrometers årlig korrosion. På en icke förzinkad ståldetalj hade ca 20 mm stål korroderat bort under denna tid. En 2 mm tjock ståldetalj skulle således behöva bytas mer än 10 gånger.

Detta innebär att det finns stora ekonomiska värden att spara genom att korrosionsskydda stål med zink.

Zinkbeläggningars korrosion

Korrosion i atmosfären

Vid exponering i luft får zinkytan ett oxidskikt som så småningom, genom luftens koldioxid- och vatteninnehåll, omvandlas till basiskt zinkkarbonat. Zinkkarbonatet (eller zinkpatina) ger normalt zinken ett utmärkt skydd.

Utsätts järnzinkskikt för en svavelhaltig atmosfär kan det anta en rostbrun till svart färg. Detta beror inte på, som många felaktigt antar, att det är stålet som rostar, utan zinkskiktets järn-zinklegering. Om estetiska själ föreligger kan järn-zinklegeringen med fördel målas.

Korrosion i vätskor

pH-värdet har stor betydelse för zinkkorrosion i vätskor. Mellan pH 5 och 12.5 är zinkkorrosionen låg. Vid surare eller mycket starkt alkaliska lösningar ökar korrosionen. Vätskans strömningshastighet och temperatur har också stor betydelse.

Hårda vatten med rikt kalk- och magnesiuminnehåll är inte aggressiva. Mjuka vatten har större aggressivitet på zinkskiktet eftersom de behöver ta upp zinkjoner för att mättas på salter.

Korrosion i jord

Korrosionsförhållandena i jord är beroende av en mängd faktorer. Hänsyn måste tas till de korrosiva ämnen som finns i jorden, hur genomsläpplig jorden är för luft och fukt, om det finns mikroorganismer o.s.v.

Aggressiviteten i svenska jordar är inte så stor och medelkorrosion för zink brukar anges till 5 µm per år.

Galvanisk korrosion

Varmförzinkning bör inte användas ihop med metaller som står långt ifrån zink i spänningskedjan. Är detta oundvikligt bör man isolera metallerna från varandra.

Varmförzinkat stål har god elektrisk kontakt mellan stål och zink. Skadas zinkbeläggningen bildas en galvanisk cell i närvaro av en elektrolyt, t.ex. regnvatten. I denna elektrolytiska cell blir zinken anod och skyddar stålet genom att offra sig. Denna skyddsverkan erhålls inte med ytskikt av färg eller ädlare metaller. Det blir istället stålet som rostar eftersom det agerar anod.

Korrosion i kontakt med trä

Träslag med högt naturligt syrainnehåll, såsom ek, ceder, kastanj och douglasgran, kan påverka zinkskiktet negativt och bör åtskiljas av ett isolerande skikt.

Nytt tryckimpregnerat trä har ingen större korrosiv påverkan på varmförzinkade detaljer.